frejzans.blogg.se

Mina betraktelser och inspirationer om allt jag ser och hör, upplevelser i tid och rum, funderingar om ditt och datt, som jag vill förmedla till dig som vill läsa mina rader. Jag berättar även om elakingen som flyttade in i min lunga.

Rtg och tankning 10

Publicerad 2015-02-26 18:29:00 i Lungcancer,

Har inte brytt mig om att skriva om tankningarna 8 och 9 för dom går som vanligt. I jul blev det framflyttat en vecka och sen hoppade jag över en omgång samma vecka som vi åkte till Kanarieholmarna så jag inte skulle bli dålig då. Vilket jag ju inte brukar bli efter tankningarna heller, som tur är, men för säkerhets skull. Och läkarna sa att det går bra hoppa över någon tankning emellanåt. Vet inte hur länge jag kommer att få göra dom, men vet att många håller på länge. Ibland får dom byta cytostatika för att kroppen vänjer sig vid den så den inte funkar lika bra, men än går det bra och jag mår bra av den sort jag har, Alimta. Tycker det är ett plus att det går så fort att få den också. Först 15 min vatten sen 10 min cellgifter och slutar med 15 min vatten igen. Plus några sprutor före och efter. Först att kolla att nålen fungerar, sen ondansetron som är mot illamående och efteråt hepatin tror jag det heter, så inte det blir koagulerat i slangens mynning.

För en vecka sen var jag in och gjorde en dataröntgen av bålen, från halsen ner på låret en bit. Gick till läkaren därefter och vi kollade bilderna tillsammans. Såg bara bra ut. Tumören på binjuren var ungefär lika, varken växt eller minskat. Tumören på lårbenet i skelettet såg man inte, men det är fel röngen för att se den riktigt, men vi kollade riktigt och vi tyckte att benet såg tätare/vitare ut nu som att det är fastare skelett nu. Svårt att se eftersom spikarna går inuti hela märgen, den är helt borta tror jag. Spikarna såg också bra ut, ligger som dom ska. Läkaren skulle prata med både ortoped och någon som kan buken för han var mer kunnig den övre regionen, hjärta lungor. Och där såg det bra ut. Lite lustigt att se för levern har glidit upp och täcker nästan hela lungans plats och magsäcken ligger lite snedare än dom brukar och tjocktarmen ligger också högre upp. Kan få lite problem med magen pga det. Uppblåsthet tex. Frågade om levern påverkas av att den ligger så högt men det skulle den inte göra, blodådrorna ligger på nedsidan och det fungerar bra. Så bara positivt, Vilken lättnad.

I dag när jag var o tankade så sa sköterskan att den andra läkaren hade kollat röntgen och det såg bra ut, Allt bara bra. Proverna är bra. Första provet efter resan var lite förhöjt i njurvärdet men det kunde bero på att jag druckit lite i värmen trodde hon. Efter den har dom varit bra.
Denna gång sved det lite och gjorde lite ont när sköterskan började fylla venporten med första sprutan men vi kom överens om att det nog var för att slangen rörde sig lite i kroppen för det avtog ganska snabbt. Kan inte vara något annat. Kände av ungefär tills slangen vänder vid halsen o går in i en blodåder där. Första biten går den under huden och uppe vid halsen går den in i en grövre åder. Den sitter strax ovanför höger bröst, strax under där den förra venporten satt så ärret från den ligger på kanten av där dom sticker ner nålen och då får dom dra lite i skinnet så dom prickar rätt utan att gå igenom ärret.
Pratade med henne om Bemer-madrassen som jag ligger på. Jag tror att den är en del i att skeletthålet växt igen, plus cytostatikan, kalktabletter och kalksprutorna jag får. Till madrassen har jag en liten grej som jag sätter på låret ungefär där tumören sitter och den använder jag varannan dag utom veckan efter behandling. Madrassen ligger jag på varje dag, minst en gång förutom veckan efter behandlingen. Den gör att blodet i de minsta blodådrorna får bättre fart och då får ju cellerna näring (och medicin?) bättre, så den tillsammans med behandlingarna tror jag är bra för mig.
 
 
Det här fotot på tibasten tog jag i går på kullarna. Vi går mot vår, härligt. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Frejzan

Jag är en mogen kvinna med en hel del livserfarenhet. Jag bor med min älskade man och våra två hundar uppe i Jämtland. Ni undrar kanske varför jag kallar bloggen för Frejzan. Jo, helt enkelt för att den äldre hunden heter Freja, ofta kallad Frejsan och vi bor i Z-län. För några år sedan hade jag en liten butik som jag kallade för Frejzan.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela