frejzans.blogg.se

I fredags var jag in på op o satte in en port a cat (venport). Det var lite krångligt att få slangen på plats för mitt inre ligger inte på rätt plats längre. Hjärtat är lite förskjutet liksom strupe mm. Hon fick hålla på ett tag o sen kalla hon på en annan läkare som var med o kollade röntgen när hon sprutade kontrast för att se om slangen låg rätt. Men det visade sig senare att den skulle vara någon cm längre mot hjärtat. Den fungerar till det den är avsedd, att skicka in cytostatika mm men går inte backa för att ta blodprov, men det gjordes aldrig förra gången heller. Operationen tog 45 minuter.

Så i tisdags hade jag första cellgiftsbehandlingen. Har en annan sort nu som heter Almita o den tar mycket kortare tid. Var inne drygt 1 timme med förberedelserna o träff med läkaren under tiden jag satt kopplad. Fick även en spruta i armen för att stärka benet så jag inte bryter mig. Ska ha den var 4-e vecka. Samt kalktabletter. Läkaren pratade med en kollega om jag behövde göra en ny datormografi men den gjordes i juni så vid tredje behandlingen ska jag göra den för att se om något hänt, förhoppningsvis ska metastaserna ha minskat. Är den på binjuren dom främst kommer att kolla, kanske lättast se den eftersom dom tar radioaktivt så lyser det där tumören finns.
Jag är iaf jätteglad att jag sluppit illamåendet efter behandlingen. Var inte roligt förra omgången. Men nu kunde/orkade jag följa med Peter dagen efter behandlingen. Det var värsta dagen förra omgången men nu åkte vi till Stenbrottet i Marieby där Peter o hans spelgäng Zero63 spelade två timmar utomhus. Tur hade vi med vädret. Hade visst åskat senare på natten i området. Bara synd tillställningen var samtidigt med Krogstråket som drog allt folk från byarna.

 

Läkaren på lungkliniken ringde ang fortsatt behandling. Han har konfererat med Umeå och andra läkare på lungkliniken.

Först det positiva. Eftersom jag inte har ont i benet längre behöver jag ingen strålning i Umeå. Det är konstaterat att detta oxå är adenocarcinom. Men det ska kollas om det är en mutation. Lite olika cytostatika blir det då. Umeå ville att dom skulle använda samma behandling som förra men Östersund protesterade eftersom det inte hjälpt fullt ut. Så nu ska jag först få en b-vitaminspruta och käka b-vita framöver ifall det blir den ena behandlingen. Sen blir det cytostatika på sjukhuset var tredje vecka o inget hemma. Är det den muterade sorten behöver jag inte in utan det blir dagliga piller med cyto.

Fick höra ett tråkigt besked oxå. Jag tog "strålande" datormografi som visade att även vänster binjure var angripen.... Men om ca 1,5 - 2 veckor sätter vi igång. Svaret om det är den muterade ska ha kommit till dess.

Har varit sängliggande en vecka nu. Började med diarre efter för mycket gott, slutade även med morfin så det kan vara abstinens från det oxå. Var på 70-årskalas i Hudiksvall och på hemväg dagen efter spydde jag galla hela vägen hem till Jämtland. Sen var jag sängliggande. Till läkare i onsdags o magsäcken är påverkad och för lite natrium o kalium i blodet. Kan varit en kombination av förgiftning o abstinens av morfinet.

En annan tråkig händelse är att min gamla mamma blev jättesjuk samtidigt. Vi skickade iväg henne med ambulans innan vi åkte hem. Hon blev sen körd till Uppsala för operation. Läkaren ringde mig för rådgivning. Hon kunde dö på operationsbordet men hade iaf en liten chans, annars dör hon inom två dagar. Hemskt att få sånt besked! Godkände givetvis operation o det har gått bra. En vecka sen nu o hon är tillbaka i Hudik och mår skapligt just nu.

Så just nu känns livet tufft men det är klart allt går bra. Hoppet finns. Å det roliga blir att Sissa kommer upp snart. Samt att vi fick träffa hela familjen med barn o barnbarn på kalaset.  Där fanns gyllene ögonblick. Jag är oxå så tacksam att syrran höll kontakten med läkare o släkt när mamma var i Uppsala eftersom jag var så tussig. Hon är guld värd.