frejzans.blogg.se

Måste försöka komma ihåg allt som hänt sen sista bloggen. 

 

Mår mycket bättre med illamående som är obefintligt nu. 

 

Börjar väl med julen. Var tänkt vi skulle fira hos Helene men hon kräktes så vi åkte till mamma i Hudik i stället.o sov över där. Träffade både Sissa o Magnus i jul helgen.  Dom hade bjudit oss på Totts spa i åre. Med god middag. Det var jobbiga dagar men så roligt träffa dom två. Det var meningen Helene skulle varit med på Totts oxå men hon kom en helg i slutet av januari istället med hela familjen. Helgen efter kom Magnus o Magda  från Oslo några dagar. Och Sissa blev kvar ett tag efter nyår. Så roligt få rå om barnen ett tag. Vi dukade upp på massagebänken med vit duk o levande ljus. 

 

Har svårt gå i trappan uppför men har sökt och fått beviljat en hiss. Så skönt kunna ta den när jag varit nere. Har varit låst uppe länge nu. Men ska träna mig... Värst att lyfta benen uppåt. Jag blev så glad när han ringde o meddelade att jag får hissen. Alternativet var bygga om toan nere men det vill vi inte.

 

När Sissa var hemma kom dom från Storsjögläntan som är mitt palliativa team som ville presentera sig. Dom gör hembesök.med läkare, sjuksköterskor från östersund och distriktsköterska från hammerdal  som tar prover osv så jag slipper åka iväg. Så skönt slippa det. Så ringer dom o frågar hur det är med mig flera samtal i veckan. Tex ringer ssk i ösd på måndag o dsk tar prover på måndag till veckan, på tisdag är det först läkarrond sen får jag besök av en läkare jag inte träffar plus ssk o dsk. Känns bra . Förra läkaren som var hit är den jag hade från start. Det är två jag haft mycket o de  är bland annat denne. Skönt ha en man känner förtroende för. 

Nej nu är jag väldigt trött ögonen går i kors tror jag. Hoppas jag inte missat något. Dröjer väl ett tag till nästa gång.

Jag mår bättre men är trött. Låst här uppe pga trappan men ska träna

Nu får jag pusta ut lite. Jag kräktes sista gången samma dag jag hamnade på sjukhuset och har nu sluppit kräkningar i hela två veckor. Kryss i taket. Är förståss trött och har ont. Höften värker för det mesta. Har morfinplåster men får nog dubbla styrkan. Är lägre nu än med tabletterna men dom ska väl öka försiktigt genom att jag var så dålig nyss. Lika Tarcevan verkar funka med den högre dosen. Blev lite röd efter badet men det gick ner till dagen efter. Inga hudutslag förutom två små knottror. Äter även kortison nu ett tag o ser ansiktet har svullnat lite. Vet inte om jag behöver den mer än några veckor till. Sattes in på sjukhuset. Ksk Lotte ringde och kommer att ringa denna vecka oxå. Känns skönt med uppbackning därifrån.

Fick byta till morfin för det onda men fick så mycket mera kräkningar att jag i tisdags (1/12) ringde Lotte o fick komma in till avdelningen några dagar för att få hjälp. Tidigare kräktes jag ca 4 ggr på en vecka, nu blev det 12 ggr plus diarré o att jag inte fick i mig något. Fick sjukresor in så jag behövde inte vänta på Peter. Han stannade utanför porten till Lungavd och jag hade sovit mest hela vägen, men blev så slut av att gå högst 100 m att jag satte mig utanför hissarna o ringde Lotte så kom hon med rullstol o hämtade mig. Var alldeles grå i ansiktet sa hon så jag fick lägga mig i sängen nästan på en gång o vila upp mig. Kändes skönt o omhändertagande att komma dit. Hände inte så mycket sen som jag önskat men blev så småningom inskriven o fick lite flytande kost att börja med. Dropp fick jag under tre nätter, flytande kost med soppor o välling. Fick även piller mot illamående och byte från piller till plåster av morfin.
Det har gått sakta och någon sort mot illamående gav mig mardrömmar o jag sov mycket med dom, så dom sattes ut. Tex kunde jag vakna till för att känna på Peters arm som hade en stor tumör men när jag öppnade ögonen krafsade jag i luften. Hände flera gånger att jag vaknade av rörelser jag gjorde i sömnen
Kändes lite otäckt.
Nu skrev jag ut mig i dag så får jag ringa på måndag om jag vill fortsätta vara hemma eller komma in igen. Är ju på både och. Skönt att vara hemma men det blir mer stök för Peter som ska sköta om mina matningar osv. Orkar inte laga till själv. Blir mer soppa för mig. Känns bättre med soppan än när jag började med mos. Även smörgås känner jag av. Ska prova riskakor o se.
Är iaf hemma nu o skönt är det.

 

 Här är en bild på en god sjukhussoppa, varm rotsakssoppa. De kalla Fruktsopporna smakade mest vatten. Väldigt smaklösa, så dom fick vara. Första måltiden var 3-4 skedar av vardera sen var det nog. Gick bättre o bättre o äta. 

Varit orkeslös några dagar o ringde så jag skulle få ta sjukresor in på återbesök med datormografi. Kände att jag inte skulle orka stå o vänta på bussen. Gick bra att få komma med o det blev full taxi. Var lite roligt träffa en granngrabb som nyss gifte sig. Han följde med en brukare så vi fick skoja en stund, sen orkade inte jag längre utan satt o blundade medan solen sken rakt i ögonen. Härligt väder med vit backe och solen som sken. Väldigt vackert på Hammerdalsjön där det glittrade för fullt i snön.

Röntgen gick som vanligt bra. Peter satt o väntade i väntrummet medan jag var inne. Sen gick vi till läkaren och kollade bilderna. Inge roligt. Metastaserna i levern växer även om det var mer oskarpt denna gång. Såg att höger njure ligger högt upp bakom levern som är på lungans plats. Där jag har knappen på höger lår är en massa runda växter. Inte undra på jag har ont. Han kan inte säga riktigt vad det är. Kanske förkalkningar efter operation av spiken. Går inte operera dom. Han ska kalla på rond med flera läkare på torsdag. Då ska dom snacka om vad vi ska göra. Finns en annan tablett men den har många biverkningar och han kan inte lova bättring med den. Jag/vi får avgöra o heldre provar jag starkare Tarceva som jag hade från början. Fick sår i ansiktet då men kan gå bättre nu. Värt att pröva iaf.

Hade lågt blodtryck så jag har plockat bort några tabletter. Ska även börja med morfin igen. Fast jag inte vill pga att magen blir i olag men jag ska ta droppar varje dag så kanske det blir bättre. Förut tog jag dom vid behov o det gick inte bra. Provar igen. Vill inte ha ont.
Annars ligger jag mest o tycker synd om mig. :-) Tur jag har Peter som fixar mat, diskar o dammsuger. Jag ligger som en förman o säger åt han vart han glömde dammtussarna hehe. Närå, han är så duktig o stökar runt o fixar. Är så tacksam att jag har honom.

Jag har något härligt att se fram emot oxå. Mina barn bjuder mig på en natt på Hotell Tott i Åre tillsammans med dom. Mysigt med spa. Det är bokat annandag jul. Längtar. Peter är oxå bjuden men han funderar på att avstå så jag får rå om mina barn o dom mig.

Varit på återbesök till doktorn. Gjorde en dataröntgen förra veckan o fick nu besked....
Började med att jag fick en AT-läkare. Den ordinarie satt på sidan om o kollade. Jag blev fillfrågad före o sa det går bra. Fick rabbla min historia lite snabbt o sen koll av lymfan, hjärta, lungor o ben - höft eftersom jag har ont. Han berättade att förra rtg av levern visade 7 små tumörer o nu var dom 10. Ungefär samma storlek, ca 1 cm. Ingen ökad storlek. Syntes tydligare/klarare nu pga bättre koll när dom röntgade. Tog lite annorlunda denna rtg med lite längre mellan. Nu har jag tyvärr oxå fått en till på botten av höger njure. Binjuren är den vänstra så dom är inte på samma. På tisdag ska dom ta upp mina bilder på rtg ronden. Och beslutar då vad som ska göras. Ev operation, ev byte cyto. Vi får se. Men nog kan man hålla sig för skratt. Har oxå varit till kuratorn men bara pratat om familjen osv. Inga djupa samtal än. Kanske blir.

Nu har vi båda träffat våra läkare. Jag i dag o Peter var äntligen till Umeå onsdag till fredag. Vi har väntat på att han skulle få göra sin ablation så länge o nu är den gjord. Dom gick in med fyra ledningar i ljumsken som gick upp till hjärtat. Där brändes några punkter där fladdret utgick ifrån. Känns lugnt efteråt. Hade ju ständigt fladder stackarn. Jag var ibland rädd det skulle sluta illa innan han fick det åtgärdat. Men som tur är har allt gått bra. Han är sjukskriven en vecka nu. Passar ju bra i sommarsolen. Men drypen skrek så regnet är snart här. Ett gammalt omen från Hälsingland. Och drypen är han med svart regnkappa o röd hätta, spillkråkan. Han skrek i lördags o då kommer regnet ca 3 dygn senare.

 

Peter följde mig till doktorn i dag. Jag hade gjort både en scint på nukleär, datormografi buk o lungor o vanlig på höger ben. Tumören på binjuren är ungefär lika, den i låret går inte säga riktigt eftersom det även blir som inflammerat inuti där spiken ligger. Sen såg dom även små tumörer i levern. Troligast har dom funnits lika länge men inte synts föränn nu pga att levern ligger högt upp på mig och tar längre tid innan kontrastvätskan kommer dit, då är det redan röntgat. Dom tar ju först lungor o sen buk. O buk bör levern vara med på men nu är levern där lungan låg och min magsäck ligger på tvären med nedre magmunnen något högre än den övre. Har ju mycket luft i magsäcken o den pyser ut ofta genom ofrivilliga rapningar. Kan även vara därför jag mår knepigt i magen. 

 

Nåväl, jag mår relativt ok ändå, men är trött o tar mig en siesta ibland. Sitter just nu på altan med solen skinande på benen o doften av smultronschersminen i näsan.

 

Nu har jag först varit på info om min nya cytostatika och även börjat med den.

 

Men för att börja från början så var jag på info o trodde det skulle ta en timme eller två, men jag blev kvar där nästan sju timmar. Började med läkarsamtal o han skulle in på datorn efter en stund men han lyckades inte logga in så han skrev ut några prover jag skulle ta så skulle han gå ner till mottagningen en trappa ner o försöka med en dosa han hade där men lyckades inte då heller. Under tiden togs proverna på mig. Sen kom läkaren upp igen o så småningom kom han in på datorn. Satt mest o kollade biverkningar om Tarcevan. Ca 90 % får någon form av biverkningar och mest hudbesvär. Där är det 70 % som får dom. Andra är oxå diarré, illamående och kräkningar. Efter läkaren fick jag vänta på sköterskan som oxå gav viss info. Fick även en del salvor o dyl. Frågade henne hur ofta jag måste skölja genom venporten o hon sa var sjätte vecka. Nu var det fem veckor sen så vi skulle passa på då.

 

Men ...det visade sig att det blev en liten bulle nästan där slangen går in i blodådern. Så hon ville röntgen skulle kolla. Hon pratade med läkaren som skrev en remiss så jag fick gå ner så fort jag ätit. Där såg dom att den var igentäppt. Beslutades att den skulle tas bort.

Stackarn Peter som var förkyld ville inte vara med uppe på avdelningen. Det hedrar honom tycker jag för där är många kol patienter o andra allvarligt sjuka. Så han var "hemlös" dessa timmar. Värst tyckte jag det var med all väntan. Men dom hade ju fler än mig att vara hos oxå.

Nåväl, nu har jag ätit Tarceva i 8 dagar o är rejält flammig i ansikte o på bröstkorgen. Mer än jag varit förr. Har även mått skit. Minskat ytterligare ett kg i vikt. Nu är det sju kg nedgång. Dålig på att äta, kräks o har diarré. Men det hade jag även före Tarcevan. Har även haft lågt blodtryck o tagit bort en av tabletterna. 

I dag var jag in o tog bort venporten. Det gick bra o var en trevlig narkosläkare som fixade mig. Han var bra med bedövningen. Var lite trixigt förståss att få bort den eftersom den växer fast. Ganska tjocka hinnor höll fast den. Men nu är den borta o det får läka ordentligt innan det sätts in nr tre. Om det blir aktuellt med annan cytostatika. Hoppas det isf dröjer länge...

Satt o googlade lite o hittade någon som tovade hundar o visade hur man gjorde. Eftersom jag tidigare funderat på att prova så bestämde jag att nu är det dax. Peter hade gått kurs i waldorfpedagogik genom skolan o hade då fått prova tova både blött o torrt. Själv provade jag en gång på -70-talet när jag pluggade gpu o ppu som är grund o påbyggnadskurs om utvecklingsstörda människor. Ungefär som till undersköterska fast annan inriktning. Fick prova gnugga lite ull under den kursen.

Så nu hade Peter lite ull med hem till en höna som han inte gjort klar och hade även en nål så i höstas provade jag göra en boll (av hundull jag sparat) som jag tänkte skulle bli en trumpinne men den är ännu inte klar. Bollen är färdig o jag har lite skinn som jag ska fästa men hur.... Får be om hjälp av en kunnig vän i en grannbyn. Nåväl nu ville jag prova göra en hund och här är mitt allra första försök.

 

Jag gjorde min datartg förra tisdagen av buk, lungor o hjärna o sen till nukleär för en laddning radioaktivitet som jag fick vänta sen två timmar på att få göra en scint av skelettet. Därefter hemgång.

 

I går var jag in för tankning av Taxotere som jag skulle börja med. Fått en broschyr med hem som det stod massor av biverkningar i. Så jag kände mig orolig att jag skulle må skit igen. Men när jag kom upp sa min kontaktsköterska att doktorn ville prata med mig först så jag fick åka ner på mottagningen o strax efter kom han o hämtade mig. Han började med att jag ska ha en annan cytostatika o nu blir det tabletter varje dag. Dom heter Tarceva o har inte så många biverkningar. En är hudutslag och därför ska jag vila o läka huden från mina nuvarande hudutslag så om ca en månad startar jag.

Pratade sen om rtg jag gjort. Såg bra ut datartg. Den på binjuren kan vara 2 mm större men det är under felmarginalen. Det är inget i övrigt o inget i hjärnan. Sen kom han till skelettscinten som visade att det är större spridning än vad jag trott. Nu är det hela lårbensskelettet från knä upp till lårbenshalsen. Å det är förståeligt med tanke på att det spreds väl neråt under operationen när dom satte in skruvarna, men jag tycker ändå att något borde dämpats under alla 12 behandlingarna. Var väl fel sorts cyto men jag tycker det borde uppdagats tidigare. En sån scint har inte gjorts sen före op o datartg syntes det inte. Den kontrasten gör tumören vit o ben är vit. Scinten däremot blir tumören svart o syns tydligt i skelettet, däremot syns inte tumören i binjuren på scinten. 

 

Får hoppas det vänder med Tarcevan. Har även äntligen lyssnat på äldsta dottern o köpt bittra aprikoskärnor som jag börjat äta. Har tänkt länge att köpa men har inte blivit av föränn nu. Det är mycket d-vitamin i dom o det ska döda tumörceller.

 

En bra länk till förklaring över hur aprikoskärnor fungerar (D-vitamin). Leta bland information på vänster sida.

 

http://www.aprikoskarnor.se

Nu har jag varit i Umeå. Långa dagar med lite innehåll. Fick åka taxi dit för ambuss fick stå. Vi var bara 4 som åkte upp på tisdagen. Hem var vi lite fler så då blev det ambuss. Det var dom i Umeå som tyckte jag skulle ta den, kanske pga tiderna för bussen som inte stämde riktigt med mina tider.

Tisdagen började med att jag lämnade in väskan på hotell Björken men dom hade inte någon ledigt rum just då som var urstädat. Jag hade rum bokat från sjukhuset så det var inga problem annat än att jag var lite tidig bara. Gick sen genom hela sjukhuset till södra entrén dit jag skulle anmäla mig o fick ta mina provrör blod och längd o vikt. Gick sen o väntade på att få komma in till läkaren. Var där i god tid så jag fick vänta en stund. Trevlig kvinnlig läkare. Fick en bra pratstund med henne och hon förklarade vad som skulle hända. Jag kommer att få mer ont några dagar men sen skulle det avta. Och så blev det. Känns inte lika ont i benet nu förutom när jag gör fel rörelser. Dagen efter fick jag göra en datormografi o då ritade dom några streck på benet för att dom ska vara säker att det blir på samma ställe som strålningen blir. Torsdagen gick jag in till strålning o dom kollade igen med datormografin att jag låg rätt. Sen strålade benet några minuter - klart... Gick fort o smidigt det oxå. Proverna var bra men kalium fick jag kolla igen för den låg utanför gränsen. Såg sen att den kan ändras av tex diarré o det hade jag haft några dagar tidigare.

I måndags tog jag mina vanliga prover o tisdag cyto.beh nr 12. Proverna var bra nu, även kalium. Fick besök av doktorn som satt en bra stund o pratade. Han ska skriva remiss på helkroppsrtg av skelettet. Men det blir nog om några veckor. I dag ringde han för dom hade gått igenom mitt fall på torsdagsmötet med övriga läkare. Jag kommer att få en annan sorts cytostatika nästa behandling eftersom jag har påväxt på lårbenet. Känns lite gruvsamt att byta när jag inte vet hur jag kommer att må på den nya. Men den dagen, den sorgen. Får väl hoppas det går bra. Jag bad även om rtg av huvudet för det är inte gjort än. Kan ju komma metastaser dit oxå men då brukar man märka det genom tex huvudvärk eller andra tecken på olag. Så det är nog lugnt där.

 

Just nu är jag inte så pigg. Brukar bli konstig i magen några dagar. Trög o får ont när jag tar dropparna. Men det är från värktabletterna jag behövde ta o även cytostatikan. Har haft lite starkare tabletter någon vecka men ska väl gå ner på dom nu. Har inte tagit någon i dag än.

Har inte brytt mig om att skriva om tankningarna 8 och 9 för dom går som vanligt. I jul blev det framflyttat en vecka och sen hoppade jag över en omgång samma vecka som vi åkte till Kanarieholmarna så jag inte skulle bli dålig då. Vilket jag ju inte brukar bli efter tankningarna heller, som tur är, men för säkerhets skull. Och läkarna sa att det går bra hoppa över någon tankning emellanåt. Vet inte hur länge jag kommer att få göra dom, men vet att många håller på länge. Ibland får dom byta cytostatika för att kroppen vänjer sig vid den så den inte funkar lika bra, men än går det bra och jag mår bra av den sort jag har, Alimta. Tycker det är ett plus att det går så fort att få den också. Först 15 min vatten sen 10 min cellgifter och slutar med 15 min vatten igen. Plus några sprutor före och efter. Först att kolla att nålen fungerar, sen ondansetron som är mot illamående och efteråt hepatin tror jag det heter, så inte det blir koagulerat i slangens mynning.

För en vecka sen var jag in och gjorde en dataröntgen av bålen, från halsen ner på låret en bit. Gick till läkaren därefter och vi kollade bilderna tillsammans. Såg bara bra ut. Tumören på binjuren var ungefär lika, varken växt eller minskat. Tumören på lårbenet i skelettet såg man inte, men det är fel röngen för att se den riktigt, men vi kollade riktigt och vi tyckte att benet såg tätare/vitare ut nu som att det är fastare skelett nu. Svårt att se eftersom spikarna går inuti hela märgen, den är helt borta tror jag. Spikarna såg också bra ut, ligger som dom ska. Läkaren skulle prata med både ortoped och någon som kan buken för han var mer kunnig den övre regionen, hjärta lungor. Och där såg det bra ut. Lite lustigt att se för levern har glidit upp och täcker nästan hela lungans plats och magsäcken ligger lite snedare än dom brukar och tjocktarmen ligger också högre upp. Kan få lite problem med magen pga det. Uppblåsthet tex. Frågade om levern påverkas av att den ligger så högt men det skulle den inte göra, blodådrorna ligger på nedsidan och det fungerar bra. Så bara positivt, Vilken lättnad.

I dag när jag var o tankade så sa sköterskan att den andra läkaren hade kollat röntgen och det såg bra ut, Allt bara bra. Proverna är bra. Första provet efter resan var lite förhöjt i njurvärdet men det kunde bero på att jag druckit lite i värmen trodde hon. Efter den har dom varit bra.
Denna gång sved det lite och gjorde lite ont när sköterskan började fylla venporten med första sprutan men vi kom överens om att det nog var för att slangen rörde sig lite i kroppen för det avtog ganska snabbt. Kan inte vara något annat. Kände av ungefär tills slangen vänder vid halsen o går in i en blodåder där. Första biten går den under huden och uppe vid halsen går den in i en grövre åder. Den sitter strax ovanför höger bröst, strax under där den förra venporten satt så ärret från den ligger på kanten av där dom sticker ner nålen och då får dom dra lite i skinnet så dom prickar rätt utan att gå igenom ärret.

Pratade med henne om Bemer-madrassen som jag ligger på. Jag tror att den är en del i att skeletthålet växt igen, plus cytostatikan, kalktabletter och kalksprutorna jag får. Till madrassen har jag en liten grej som jag sätter på låret ungefär där tumören sitter och den använder jag varannan dag utom veckan efter behandling. Madrassen ligger jag på varje dag, minst en gång förutom veckan efter behandlingen. Den gör att blodet i de minsta blodådrorna får bättre fart och då får ju cellerna näring (och medicin?) bättre, så den tillsammans med behandlingarna tror jag är bra för mig.

 

Flyget gick bra och vi kom fram mitt i natten. Bara att gå upp o sova. Blev mottagen av en trevlig herre som frågade vilket rum vi ville ha, med utsikt osv. Vi fick ett på tredje våningen. Han tog med sig en vattenflaska och en liter rött vin som vi fick som gåva. Lite jobbigt för mig att gå i trapporna men det var ljust o fint i lägenheten. Så hade vi poolområdet utanför dörren, även om vi inte badade där något. Men det var grönska o fint. Enda klagomålet vi hade på hotellet var att sängarna var hårda. Jag brukade somna i sängen men när jag fick ont på natten gick jag o la mig i soffan istället. En annan sak jag inte "gillade" var tvn. Alla program var dubbade till spanska, även de som egentligen är engelsktalande. Och spanska kan man ju inte... Nåja, jag hade laddat ner en bok på mobilen så jag lyssnade på den på kvällarna.

 

Första morgonen gick vi ner till supermarket 50 m nerför gatan o handlade lite frukost som vi åt i lägenheten. Skönt ha affären så nära. Sen vi ätit letade vi oss ner till stranden, ca 350 m dit bara. Mjuk härlig sand och värsta värmen hade vi den dagen. Peter tog sig ett dopp första dagen, men jag är en badkruka så jag badade ingenting när vi var där. Han badade fler gånger. Var inte så många badande för vattnet var kallt. Såg ingen i poolen heller, bara solande.

 

Kom på att jag inte gjort någon återblick på året som gått. Måste säga att det varit ett väldigt händelserikt år som jag helst skulle vilja vara utan. Bara hoppas det nuvarande året blir åtminstone en aning bättre, helst mycket bättre.
Dom stora händelserna var min och Peters hälsa, branden i Risänge och mammas sjukdom.

För att börja från början så fick jag ont i benet och det visade sig att det var en tumör och att det även fanns en i ena binjuren. Tur jag inte stannade vid vad läkaren på HC trodde, att det var en nerv i kläm utan kollade upp själv och pratade med min lungläkare. Det kändes väldigt tufft just då när man inte visste vad som kommer att hända.

 

Så kom ett samtal från dottern att det brann i hennes barndomshem. Min exmake med fru bodde kvar där och hela alltet brann ner. Det var hemskt. Jag var med och ritade huset och vi byggde det när barnen var små. Jag bodde där i ca 20 år. Det var flera byggnader som brann ner. Katastrof... Huvudsaken att dom klarade sig. Nu har dom fått huset och garaget uppbyggt och precis flyttat in.

 

Varit på min sjunde tankning av cytostatika nu. Har börjat tappa lite hår men jag har mycket att ta av så det är inte så stor reaktion. Däremot har jag fått "tonårsfinnar" fast egentligen inte finnar utan förmodligen biverkningar av cytostatikan. Men läkarna har inte upplevt att någon fått hudutslag men det står som vanliga biverkningar av Alimta. Hur som helst så är remiss skickad till hud så dom får göra en bedömning vad som ska ske. Är lite bättre dagarna efter tankning men förmodligen för cortisonet jag tar i tre dagar just för att inte få biverkningar.  Kanske blir en kur cortison sen, eller annat. Smörjer Decubal nu som jag fick av läkaren förra gången jag var in. Fick en hel nessesär med grejer från Decubal. Dom är väldigt frikostig med tabletter o dyl när man är in. Behöver inte hämta ut på apoteket utan får med mig vad jag behöver som har med behandlingen att göra tex mot illamående förra omgången. Nu mår jag bra o behöver inget sådant. Skönt. Bara utslagen i ansiktet försvinner oxå. Just nu kliar dom inte men blir väl om några dagar igen när cortisonet gått ur kroppen.