frejzans.blogg.se

Mina betraktelser och inspirationer om allt jag ser och hör, upplevelser i tid och rum, funderingar om ditt och datt, som jag vill förmedla till dig som vill läsa mina rader. Jag berättar även om elakingen som flyttade in i min lunga.

Nu är venporten ute.

Publicerad 2013-10-19 19:03:00 i Lungcancer,

Nu har jag äntligen varit på sjukhuset och tagit bort venporten. Fick gå ner på IVA och blev där mottagen av en sköterska som visade mig in på ett rum med en behandlingsbänk mitt i rummet. Hon ringde efter läkaren som kom efter en liten stund. Det var bara att klä av sig på överkroppen och lägga sig på bänken så fick jag bedövning. Det är samma som tandläkaren använder. Sen började hon karva. Tog inte så lång tid och gjorde inte ont. Den hade växt fast så hon fick karva runt lite. När hon väl fick lös den så följde allt med. Hon sa att det är ungefär som en barnafödsel. Det är en del jobb i början med att få ut den och sen kommer allt samtidigt. Därefter sydde hon igen invändigt och strippade såret utvändigt så jag behöver inte ta några stygn. Var inne totalt 30 minuter så fick jag gå ut och tog en kaffe på sjukhuset medan jag väntade på Peter.
 
Det värsta var att lägga bedövningen men sen kände jag knappt något förrän på kvällen när bedövningen släppte. Tog två Alvedon så gick det rätt bra att sova. Var ju lite "knöligt" att sova på höger sida för det gjorde ont att vika axeln men bara natten efter var det bättre. Använder ju inte bh men nu tog jag på mig en som höll ihop pattarna så dom inte skulle dra i såret... Kändes genast lite bättre.
 
Det här känns som att man har kommit till ett avslut. Nu är det bara att piggna till orkesmässigt och några regelbundna läkarbesök några år framöver innan jag blir frikänd från cancern. Själv säger jag att jag är frisk. Jag har inte ont eller mår illa, det är bara att jag inte har kraften, energin längre. Men den ska väl kunna byggas upp sakta men säkert. Kommer nog att ta sin tid och jag kommer väl aldrig att bli helt bra, jag har ju bara den ena lungan kvar så över 50 % av lungkapaciteten är borta och syresättningen mycket mindre.
 
Tur jag har hundarna som jag tar en kort promenad med. Tack vare dom måste jag ut och röra på mig. Jag går mina 500 meter minst en gång per dag. Tur hundarna kan springa lösa så dom får lite motion. I dag envisades jag och lät bli att stanna när jag kom ut på kullen och pustade ut när jag gick lite nerför men fick ändå stanna två gånger och pusta ut riktigt. Tog en lite annan väg så jag gick runt istället för fram-o-tillbaka så jag fick gå upp för en lite högre kulle. Men det blev nog ungefär lika "långt".
 
Det är här uppe jag brukar gå, men det är inte stor höjdskillnad precis...
 
 
 
 

Bad och bakning med mina arbetskamrater

Publicerad 2013-10-07 16:57:00 i Foton,

Vi hade en mysig dag i Hissmofors där vi först hade en liten genomgång med frågor som chefen höll i. Sen gick vi ner till bakstugan och bakade tunnbröd. Det var ingen som gjort det förr utom dom två som lärde oss andra, Agnetha och Mari.
Efter baket bytte vi till badkläder och plumsade i det varma vattnet som dom började elda tunnan dagen före.

Börjar med att tömma ut den lösa degen på mjölhögen på lakanet.
 
De två ugnarna är uppvärmda sen tidigare.
Nu ska degen delas i lämpliga bitar
När degen stått en liten stund ska den kavlas
Sen tar vi kruskaveln
Mjölet ska borstas av.
Efter borstningen ska tunnbrödet upp på brödspaden. Då används en träspatel
Man rullar av tunnbrödet på brödspaden. Då kommer undersidan upp.
Så borstar man bort mjölet även på den sidan.
Så ska man försöka få av den med en liten knyck.
Någon minut senare ser man att det bubblar och då får man vrida den lite annars börjar den brinna.
Efter bara några minuter är brödet färdiggräddat.
Då får man borsta den igen.
Dom flesta blev väldigt fina, men så fanns det några som blev .... så här, till allas glädje.
Jag under Agnethas vakande öga.

Resultatet av våra mödor. Det var jättekul att få prova på tunnbrödsbakning och brödet var jättegott.
Så här såg vi ut allihop efteråt.
Det var full fyr i badtunnan.
Det var skönt att komma från den rökiga och varma bakstugan.
Vi kopplar av en stund i solen på altan.
Skål !
Någon har det väldigt mysigt.
Inga badkrukor här inte.
Är det varmt i vattnet?
Hmmmm!
 
 
 
 
 

Om

Min profilbild

Frejzan

Jag är en mogen kvinna med en hel del livserfarenhet. Jag bor med min älskade man och våra två hundar uppe i Jämtland. Ni undrar kanske varför jag kallar bloggen för Frejzan. Jo, helt enkelt för att den äldre hunden heter Freja, ofta kallad Frejsan och vi bor i Z-län. För några år sedan hade jag en liten butik som jag kallade för Frejzan.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela